Det där med strut på huvudet är inte kul. Han sitter som en staty och vill inte röra sig. Och det gjorde han på natten också. Lilla gubben. Jag vaknade vid 1-tiden och då satt han staty på golvet nedanför sängen. Han når sitt sår ändå visar det sig. Fast han har struten på sig. Lite problematiskt. Då gör den ju inte så mycket nytta. Han har som ett plaströr bak i rumpen. Det vill han gärna bita bort.
Kom att tänka på Maddes tikskydd. Det har jag gjort i ordning och tagit bort plasten (för att det inte ska bli så tätt) och det satte jag på Totte. Det fungerade perfekt :). Av med struten och lycklig Totte kunde somna på min arm. Och sov hela natten. Nu gäller det att försöka hålla honom borta från att slicka tills vi ska på återbesök på fredag. Jag vågar inte låta honom vara ensam…det blir lite knepig logistik.
